Grottflickan.blogg.se

 Jag har precis börjat att läsa en bok som handlar om köttätandes vara eller inte vara, Meat, a benign extravagance av Simon Fairlie. Är det ekonomiskt hållbart att fortsätta äta kött? Vilket alternativ är mest miljövänligt, det animaliska eller det vegetabiliska? Håller de typiska argumenten mot att äta kött egentligen när man ser på det ur ett bredare perspektiv? (om man bortser från argumentet att det är moraliskt fel att äta levande varelser, vilket är en diskution som inte hör hemma i den här boken. Heller inte i mitt intresse, då det inte baseras på fakta utan på trosuppfattning och vad man ser på som rätt och fel. Filosofi på hög nivå och väldigt svårt att diskutera med någon som inte har den samma inställningen som en själv. Jag tycker t ex inte att det är moraliskt fel att äta ett djur)

Precis som med alla andra frågeställningar här i världen finns det inte bara ett enda självklart svar. Det är inte svart eller vitt, och kan heller inte behandlas som om så vore. För att kunna bilda sin egen uppfattning måste man undersöka orsaker och verkan, man måste läsa historia, man måste se på statistik. Dessutom tycker jag att man också måste se på saken ur ett längre perspektiv. Inte bara peka på vad som kan göras idag för att omedelbart förbättra ett tillstånd (bota en sjukdom) utan vad som måste göras för att i långa loppet förhindra att samma tillstånd (sjukdom) uppstår igen. Förebygga, så slipper man bota.

 I boken tar Fairlie bl a upp det faktum att om alla slutade att äta kött, hade vi på kort tid utrotat världssvälten. Vi är alldeles för många människor på jorden för att alla ska kunna äta kött, i den utsträckning som vi äter kött idag. Kött är en lyxvara som vi i västvärlden unnar oss i överflöd på bekostning av tredje världen. Men som boken visar, är det inte riktigt så enkelt som svart eller vitt. Jag förstår att den stora köttindustrin så som den fungerar idag inte är hållbar i längden. Men betyder det att vi måste avskaffa allt vad boskapsskötsel heter bara för att stoppa svälten? Kan vi inte hellre se på andra industrier som tillverkar onödiga varor, som kanske tär på jordens resurser lika mycket, om inte mer, än vad småskalig boskapsskötsel gör, och kanske avskaffa dem istället? Är svaret så enkelt att vi bara borde konsumera mindre av ALLT, göra oss av med all form för produktion som tänker mer på profit än på miljö och hälsa, bara producera det vi verkligen behöver? För mig är det också nödvändigt att ta reda på vad som näringsmässigt är bäst för mig som konsument, vilka andra lyxvaror jag hellre först slopar till fördel för köttet för att komma åt den näringsmässiga vinsten.

För kött enkom är inte roten till det onda, många andra industrier är med på spelplanen, och de kanske förpestar mer med sina utsläpp, och skövlar mer regnskog, och odlar upp mer mark med onödiga grödor där underbetalda bönder får slita för ett multinationellt företag som gör vinst på människors ohälsa. 

Kött är en lyxvara, men en godartat sådan (därav namnet på boken). Jämfört med tobak, som också är en lyxvara som odlas på jord som skulle kunna brukas till andra grödor, är kött ett livsmedel med livsbringande egenskaper. Tobak är enbart ohälsosamt. Andra lyxvaror som också odlas på jord som skulle kunna användas till något nyttigare är råvaror till bakverk, snacks så som chips och popcorn, råvaror till alkoholhaltiga drycker så som vin och öl, råvaror till matoljor som är hälsofarliga, icke ätliga produkter som kläder (bomull). Listan kan göras lång över icke livsviktiga produkter som tillverkas genom att jord odlas, jord som skulle kunna användas till nyttigare grödor där vi använder grödan med dess fulla näringsmässiga potential intakt. Inte som en kolhydrat/socker/näringsfattig/kaloristinn förädling av ett egentligen (i vissa fall iallafall) fullgott livsmedel. Inte heller som ett hälsofarligt rusmedel, eller som ännu ett impulsköp på H&M som blir hängandes längst in i garderoben.

 Det är därför jag tycker det är viktigt att inkludera näringssynpunkten, och nyttosynpunkten, samtidigt som vi fokuserar på miljöbelastningen. Kostar det mer än vad det smakar, eller tvärt om?

Att fetmaepedimin som drar fram över västvärlden inte primärt är förorsakad av köttkonsumtion finns det enormt mycket forskning som stödjer. kolhydrater däremot, och i synnerhet majsstärkelse, är den stora boven i dramat. Dock är också mängden mat vi konsumerar, inte bara kvaliten, avgörande för våra kroppsliga åkommor. Vi ska naturligtvis inte konsumera mer födoämnen än vad vi behöver. Detta innefattar både kött och andra produkter. Frosseri är en dödssynd och ska så förbli. Ju mer jag äter, ju mindre får någon annan. Den lagen går igen inom all slags konsumtion. Ju mer jag har, ju mindre måste någon annan ha. Detta är något vi alla som lever i västvärlden, och i de länder där utvecklingen går raskt framåt, måste komma ihåg. För att inte komma på villospår som leder oss in i den förhatliga reklamindustrin ska jag stoppa där, men överdriver inte när jag säger att västvärldens moderna tradition i att konsekvent unna sig saker och ting är en enorm belastning för världen generellt, oavsett om det handlar om choklad, eller en Big Mac, eller en ny telefon, fast den gamla fungerar alldeles utmärkt. Allt av industriframställda varor är en miljöbelastning, oavsett om de är veganiska eller ekologiska, eller gjorda på djur. Indusrtiframställda lyxvaror som inte fyller en enda näringsmässig funktion i våra kroppar, och vars enda mål är att ge tillfällig njutning genom smak och att den försätter sinnena i ett visst tillstånd, och inte minst ett beroende som gör att konsumenten återkommer med sina slantar till tillverkaren för att få mer av den onödiga smörjan, är en miljöbelastning, och av den sort som inte har ett enda vettigt argument för att det ska få fortgå att existera, om man ska se det ur miljö- och humanitärsynpunkt.

 Att tala om näringsmässiga vinster när det handlar om produkter så som godis och potatischips är onödigt. Där vinner kött i alla kategorier. Det som är intressant är att se hur stor miljöbelastning och hur mycket slöseri med energi det är att framställa kött, när köttet är framställt småskaligt, ekologiskt, uppvuxet på gräs och annat som djuren äter i sin naturliga miljö, kontra att framställa godis och chips (och andra lyxvaror), som ju vi i västvärdlen konsumerar i en rasande fart (de länder som inte kvalificerar som Västerländska strävar också efter vår levnadsstandard och vår lyxkonsumtion, vilket innebär att vi måste föregå med gott exempel. Ja, länder som Sverige och Norge MÅSTE faktiskt till dra sitt strå till stacken när det gäller att rädda världen! De som besitter kunskapen har ett ansvar att föra den vidare.)

 

boken är ganska så tjock, och ganska så komplex, så jag återkommer när jag läst ytterligare i den, för att se om jag blir klokare.