Grottflickan.blogg.se

 

Det fick jag nyligen höra, och det är inte första gången någon påpekar det. Jag är väl medveten om att jag tänker mycket, analyserar allt, har en inbyggd tendens att tolka saker och ting negativt. Det sistnämnda har jag verkligen gett mig i kast med att ändra på på senare tid, och det fungerar ganska så bra. Återigen handlar det om att se objektivt på sig själv. Jag kan faktiskt vara duktig, jag kan faktiskt göra saker bra, jag kan faktiskt se söt ut, och det vet jag nu. Jag VET att jag har kvalitéter. Som Morrissey sjunger, shyness can stop you, from doing all the things in life you want to. Så sant. Han sjunger fler bevingade meningar, i mitt tycke, typ existence is only a  game (och det tolkar jag icke cyniskt, utan mer som att vad är egentligen verkligheten mer än en slags konstallation, som vi egentligen inte vet nånting om, så varför bry sig om småsaker?), and people who are weaker than you and I they take what they want from life-and just live! Så sluta gnälla och gör något, för det kunde ha varit så mycket värre! Och, också, there is a club if you´d like to go, where you can meet somebody who really loves you, so you go and you stand on your own, and you leave on your own, and you go home and you cry and you want to die... lite väl tonårsångest över den där sista kanske...men jag erkänner att jag kände så förr i tiden. Man får se med blida ögon på hur man resonerade och kände när man var yngre och inte lika klok av den visdom som kommer med åldern, man ska inte känna skam över hur man fungerade förr.

 

Men nu skulle det inte handla om Morrissey, utan om att tänka för mycket. Trots att jag vet att det ibland ställer till besvär för mig, vill jag inte vara förutan den egenskapen. Jag gillar att tänka! Jag gillar att se saker ur olika synvinklar, jag gillar att reda ut saker och ting, komma till botten. Att fundera är en av mina stora intressen. Fundera över mig, och över andra. Så mitt uppdrag just nu, bland många andra, är att tänka mycket men med finess. Istället för att överanalysera och hitta på egna tänkbara orsaker, ska jag fråga hur det egentligen ligger till. Berätta hur jag upplever saker, så att eventuella misstag kan rättas till. Absolut inte bygga upp fantasivärldar i mitt huvud där det enda jag har att arbeta med är mina egna förutfattade meningar och slutsatser som bara kanske stämmer överens med verkligheten. Något som jag fortfarande kämpar med, men som jag vet är fundamentalt för att inte gå runt och vara ständigt nervös och orolig, är att fråga först och skjuta sen. Alltså, fråga hur det egentligen ligger till, istället för att gå runt och tro hur det ligger till. Väldigt ofta, när man tror att något är fel, så är den en själv som har fel. Alla tänker vi olika, uttrycker oss olika, vi kan inte begära att alla andra alltid ska förstå vad vi menar, att alla andra alltid ska reagera så som vi själva vill att de ska reagera, att alla andra alltid ska förmedla ett budskap på det sättet som vi själva skulle ha gjort. Därför vill jag bara analysera när jag verkligen har kött på benen. Jag har haft många sömnlösa nätter av spekulerande över saker och ting som jag tror är på ett visst sätt, och då som oftast med lutning åt det negativa hållet. I verkligheten kunde det ha sett helt annorlunda ut. Eller kanske inte, ibland har jag ju haft rätt i mina föraningar också. Men oavsett så är det onödigt att ödsla tid och energi på det man inte vet någonting om. För att förhindra sådan onödig stötning och blötning av vad som egentligen bara är påhittat, ska jag försöka ta hand om ett problem eller en situation bara när jag vet de egntliga orsakerna bakom. Dessförinnan ska jag inte ägna det någon energi. På så sätt ska jag utnyttja de positiva sidorna med att vara en tänkare och en analyserare, när det behövs, när det går. När jag verkligen har någonting att jobba med. Däremellan ska jag bespara min kropp för en massa stresshormoner, och ägna tiden åt något roligare istället.